torsdag 31 maj 2012

elin


Jag har världens bästa syster,
ingen kan få mig att skratta som hon kan.
/S.

lördag 26 maj 2012

change can be a good thing


Jag har alltid varit rädd för förändring,
aldrig tyckt om när jag inte vet vad som väntar eller när saker inte är som de alltid har varit.
Jag tycker om kontroll,
vilket har gjort att jag har planerat allt in i minsta detalj för att inte bli besviken, sårad,
rädd eller få en panikattack.
Jag har tänkt att om ingenting förändras så kan ingeting bli sämre.
Sant, men ingenting kan bli bättre heller.
Detta har resulterat i att jag har stått still,
inte fysiskt men på ett emotionellt och psykiskt plan.

Jag dragit mig för att ta svåra beslut, oavsett i vilken riktning de hade tagit mig,
jag har tackat nej till erbjudanden som hade förändrat hela min tillvaro.
Jag har undvikit att bli sårad men också att vara riktigt glad.
Jag har alltid trott att det handlar om att skydda sig själv, vilket det i grund och botten gör,
det handlar om att inte utsätta sig själv för att bli blottad eller sårbar.
Men det här skyddet jag har byggt upp,
en nästan oöverkomlig mur,
har också stängt mig ute från utmaningar, kärlek, frihet: livet.

Istället för att, som jag trodde, skydda mig själv
så har jag skadat mig mer än någon annan gjort.
Jag har missbrukat, misshandlat och misstrott mig själv.
Jag har trott att jag varit stark när jag i själva verket varit svag.
Jag har byggt upp en hård yta och jag har undvikit att låta någon komma innanför den.

Enda gången jag har fått ett andrum, då jag lyckats släppa kontrollen och verkligen sluppit känna eller oroa mig har varit när jag druckit.
Detta har resulterat i att jag, vid flera tillfällen, längtat till helgen för att få dränka allt det jobbiga.
Jag har använt alkohol för att dämpa ångesten och känslan av att ständigt behöva ha kontroll.
Det värsta är att jag varit medveten om det, men ändå fortsatt, för att om jag skulle sluta så skulle det innebära förändring..

Jag skulle inte kalla mig själv alkoholist, jag har inget sug efter alkohol och känner inte att det är jobbigt om jag inte dricker på veckor eller månader.
Däremot så är jag en missbrukare av alkohol, för när jag väl använder det vid tillfällen då jag mår dåligt så dricker jag mig redlös och glömmer allt och alla.
Jag intalar mig själv att det ska bli en rolig fylla och att jag bara
behöver få festa av mig lite för att rensa tankarna.
Men i själva verket så utsätter jag mig själv för faror, jag nedvärderar mig själv, jag förnedrar mig själv och framförallt så sviker jag alla löften jag någonsin gett mig själv.
Jag bevisar det jag alltid misstänkt: att jag är inte värd ett skit.
Ångesten jag hade innan jag drack är multiplicerad med hundra när jag vaknar dagen därpå.
Jag dricker ångestframkallande medel för att slippa ångest.

Det är ohållbart att aldrig förändras och jag har vetat under en längre tid att någonting måste ske.
Anledningen till att jag skriver detta inlägget är för att jag äntligen är redo för den förändringen,
jag inser att jag inte kan gå i samma spår som jag alltid gjort eller må som jag alltid gjort.
Så detta är mitt sätt att försöka bryta mitt mönster,
att vara öppen och ärlig mot mig själv om hur mitt förlutna har sett ut.
Nu ska jag ta tag i mig själv, jag ska våga,
jag ska sätta det jag lovar mig själv före något annat.
Jag är värd så otroligt mycket mer och det är hög tid för förändring!


/S.



fredag 25 maj 2012

Im in love with summer

Sommarpirr i hela kroppen.

Det här är det närmsta jag har varit lycka på länge,
livet leker och jag njuter.
Jag tror att den här sommaren,
även om den kanske inte riktigt blir som jag planerat,
kommer bli en av de bästa någonsin.

Fan, livet kan vara rätt bra ändå.


/S.

onsdag 16 maj 2012

klipp dig och skaffa ett jobb

Vadfan menade du med det där?
Ibland förstår jag inte hur människor tänker när dem uttrycker sig,
eller om de ens tänker innan de talar...
Fast jag är ung så är jag väl inte dummare än en "vuxen",
och förresten när blir man vuxen?
Jag är 23 och enligt vissa så är uppenbarligen för ung,
men vad bra, då vet jag!
Då kan ju du betala mina räkningar, sköta mitt jobb,
deklarera, städa, tvätta och laga mat åt mig också då?!
Jag är nog för ung för att klara av det...
Eller så kanske det är du som ska växa upp,
för jag tror inte att personliga påhopp ingår i att bete sig vuxet...


/S.



tack för att ni finns

Jag är så otroligt glad att jag har så vackra och underbara människor i mitt liv,
utan er vet jag inte hur jag skulle överleva.






Så tack för att ni finns.
Jag älskar er!

/S.




tisdag 15 maj 2012

Elin Schörling

Om du inte fanns vore jag någon annan,
för du är en del av mig.
Du har en speciell plats i mitt hjärta,
där bär jag alltid med mig dig.
Du är en person jag beundrar,
någon jag vill vara som.
Jag har nog aldrig varit stoltare
än dagen då du kom.
Sedan dess har vi delat glädje och sorg,
du har stöttat mig i allt.
Du är min absolut bästa vän
och du sviker inte även om det blåser kallt.
Jag har kanske verkat frånvarande i perioder,
varit svår att nå.
Trots det så hoppas jag att du vet att jag finns här,
till mig kan du alltid gå.
Vi löser allt tillsammans,
som vi alltid gjort.
Vi rider ut stormen,
oavsett om det går långsamt eller fort.
Du och jag,
två själar som blir ett.
Tack för att du alltid funnits där,
även om det inte varit lätt.
Du är oersättlig
och du betyder allt för mig.
Du är världens bästa syster
och jag älskar verkligen dig.


/S.

it always gets better




























Behövde lite peppande bilder och texter idag,
ibland har man dagar då man behöver påminna sig själv om att det faktiskt blir bättre.

/S.


måndag 14 maj 2012

the world comes crumbling down


I wish someone had told me,
before it all went to waste.


/S.


Jag kan känna tills det knappt finns nått kvar, jag har känslor utan uppehåll.

Jag går i vinterskor på hösten
Alltid förberedd för storm
Jag kan tänka tills det knappt finns nått kvar
Jag har känslor utan uppehåll
Jag har förlorat en tävling
Men vunnit ett val
Har bestämt att stå helt utanför det där som jag blir ledsen av

Jag saknar dig mindre och mindre
Det kommer annat emellan och det är bra
Jag saknar dig mindre och mindre
Jag har glömt dig en vacker dag

När jag träffat gamla vänner har jag ingenting att säga dem
Dem ställer för många frågor och jag, jag bidrar inte med nån
Och jag kan ångra det lilla jag säger
Eller dra ett allvarligt skämt
Jag tycker mig höra vad dem tänker
Är hon sådär jämt

Oh jag saknar dig mindre och mindre
Det kommer annat emellan och det är bra
Jag saknar dig mindre och mindre
Jag har glömt dig en vacker dag

Jag kan sitta själv i parken
Tills solen har ändrat färgen i mitt hår
Jag kan offra allt jag har för ingenting
Jag sträcker mig så långt det går
Men jag behöver dig kom hit och rör om
Jag behöver nått att skriva om

Jag saknar dig mindre och mindre
Det kommer annat emellan och det är bra
Jag saknar dig mindre och mindre
Jag har glömt dig en vacker dag
Jag saknar dig mindre och mindre
Det kommer annat emellan och det är bra
Jag saknar dig mindre och mindre
Jag har glömt dig en vacker dag

"Jag saknar dig mindre och mindre" av Melissa Horn,
en väldigt fin låt.

/S.

söndag 13 maj 2012

summertime and the living was easy

Och så var helgen som nyss började redan slut.
Känns som om veckorna bara består av måndagar och fredagar,
just nu gör det mig inget för jag längtar så innerligt till sommaren.

Värme, sol, brunbrända ben, fräknar, klänning, solglasögon, nattbada, utomhusfester då man inte går hem fören tidigt på morgonen, grillat, nyklippt gräs, sommarregn som gör att asfalten doftar underbart, kunna ta cykeln överallt, tända brasa när solen gått ner, spendera hela dagen på stranden, åka flottbåt, fiska kräftor, äta mjukglass, uteserveringar, spontan resor och parkhäng.

Helt UNDERBART,
längtar så mycket att jag ryser när jag tänker på det.

Ha en fin dag!

/S.


torsdag 10 maj 2012

Bangs!


Såhär ser jag alltså ut med lugg.
Försöker fortfarande vänja mig vid den,
 jag hoppas vi kommer överens snart!

/S.


back at work

Äntligen tillbaka på jobbet,
blir mest pappersarbete den här veckan men det är ändå otroligt skönt att börja jobba igen.
Tror jag höll på att bli lite smått galen där på
slutet av min sjukskrivning..

Men nu är jag, som skrivet, tillbaka på grisfarmen.
Var grisningsvecka förra veckan så nu är båda
BB avdelningarna fulla med små nyfödda kultingar.
Mysigt!






Ha en fin dag alla underbara!

/S.





Fin hyllning, ryser på slutet när alla sjunger med.

onsdag 9 maj 2012

winds of change


Usch vilket tråkigt väder,
svårt att fyllas med energi när det är grått och regnar ute.
Spendera dagen inomhus? Ja, tack!
Längtar verkligen till sommaren,
är i stort behov av sol och värme...

Var hos psykologen igår,
det var riktigt jobbigt men jag antar att det ska kännas.
Kom till några insikter som jag faktiskt tror kommer hjälpa mig oerhört,
dags att ta hand om sig själv och försöka förändra mitt tankesätt.
Det är svårt när man försökt undvika att lära känna sig själv under så lång tid,
när man tryckt undan allt det jobbiga för att slippa ta itu med det.
Nu har jag fått i uppgift att försöka minnas,
försöka känna,
försöka förstå.
Försöka förlåta och sluta klandra mig själv,
försöka se situationerna på ett nytt sätt,
försöka se hur de har påverkat mig.
Försöka se hur jag fortfarande handlar som jag gör på grund av vad som hänt
och ta lärdom av det.
Och tillsist förändra mitt tankesätt för att kunna lägga det bakom mig och gå vidare.
Det kommer bli svårt, men det ska gå.

Imorgon börjar jag jobba igen, det ska bli skönt.
Nu har jag varit mer sjuk än frisk det här året och jag hoppas att det kommer bli förändring på det!
Ska bli skönt att få struktur på vardagen igen,
komma in i rutiner och framförallt få börja röra lite på sig igen..
Beställde hem lite kosttillskott och annat roligt idag på förmiddagen,
jag är riktigt taggad på att komma igång med träningen igen.
Inser att målet inför denna sommaren är långt borta,
men det betyder inte att jag måste strunta i allting för det.
Nu ska jag köra hårt så får vi se hur långt det tar mig!

Ha en fin dag, trots det hemska vädret!

/S.






honest words

Embrace me and inhale
the essence of my soul.
Breath me in and never let go,
keep me inside for eternity.
Carry me around, lightly and
oh so tenderly.
Love me, feel me, see me
like you've never done before.
I am here and I want to be loved.


Ibland känner jag att det är lättare att uttrycka sig på engelska,
det känns som om orden blir så mycket vackrare.
Samtidigt så känns det ärligare när man skriver på svenska,
man är mer blottad på något vis.

Det är konstigt det där, hur man påverkas av olika språk och ordval,
en mening kan få helt olika betydelser beroende på hur man säger den.
Det är nog därför jag alltid älskat språk och att skriva.

/S.


fix you

When you try your best but you don't succeed
When you get what you want but not what you need
When you feel so tired but you can't sleep
Stuck in reverse

And the tears come streaming down your face
When you lose something you can't replace
When you love someone but it goes to waste
Could it be worse?

Lights will guide you home
And ignite your bones
And I will try to fix you

And high up above or down below
When you're too in love to let it go
But if you never try you'll never know
Just what you're worth

Lights will guide you home
And ignite your bones
And I will try to fix you

Otroligt fin låt med coldplay.

/S.



torsdag 3 maj 2012

an ordinary day

Torsdagsmys på hög nivå,
jag och vovven låg nedbäddade och såg Lets dance och New girl.
Sämre dagar har jag sannerligen upplevt.

Var och hälsade på Kristina och Rikard i deras nya hus,
renoveringen går sakta men säkert framåt.
Dem är så söta, pendlar mellan osämja och att vara helt överens,
tur att dem är kära annars hade de nog haft ihjäl varandra för längesen..

Glömde nästan dagens bästa: jag har ätit, nästan en HEL pizza.
Gud, så gott det var.
Kändes som jag inte ätit på en evighet och tro mig det smakade riktigt bra!

Dagens sämsta var panikattacken som resulterade i att jag klippte av mitt hår med en kökssax.
Ni kan ju själva räkna ut hur bra det blev.
Klippa lugg med en slö sax är inget jag rekommenderar..
Men men, nu är det gjort.
Efter att jag fällt några tårar över mitt dåraktiga beslut så
ryckte jag upp mig genom att tänka att det faktiskt växer ut igen!

Det var min dag gott folk.
Roligare än så blev det inte, men sämre kan man ha det.

Nu ska jag försöka sova,
förhoppningsvis så lyckas jag.
Väntar fortfarande på en hel natts sömn,
men insett att den inte kommer snabbare om jag stressar över det.
Just nu är jag ju sjukskriven
vilket gör att jag inte blir lika lidande av sömnbristen..

Ha det underbart alla fina!

/S.


Fan vad jag har gått lös, varit hopplös. Varit en millimeter från förfall.


Drypande ångest,
som en tjock hinna över hela huden, över hela mig.
Försöker hålla huvudet över vattenytan,
försöker frenetiskt att andas men syret når inte mina lungor.

Känner hur hjärtat rusar inuti mitt bröst,
dunkar så hårt att det fyller hela mitt huvud.
Försöker tala men är oförmögen att hitta ord,
halsen är torr och ihopknipen.

Hela kroppen är beredd på strid,
stel av skräck och alltid redo för flykt.
Orkar inte bry mig, orkar inte ens försöka.
 Det gör så jävla ont,
hulkar av gråt eller gråter i tysthet.

Ligger i fosterställning på badrumsgolvet,
kylan från kaklet svider mot huden.
Ligger kvar tills både min insida och utsida är bortdomnade,
då slipper jag känna.

Gråter tills tårarna tar slut,
låter tomheten fylla mig.
"Tiden läker alla sår".
Men dagar blir månader och månader blir år
och smärtan som du orskade mig består.
Så dem har fel,
det finns sår som sitter djupare än tiden någonsin kan nå,
det finns ärr som aldrig försvinner.

Det kan aldrig göras ogjort,
det kan aldrig tas tillbaka,
det kan aldrig försvaras,
det kan aldrig någonsin förlåtas.

Du tog en del av mig;
en del av min oskuldsfullhet, en del av min uppväxt, en del av min barndom.
Du förändrade hela mitt jag,
utan dig vore jag någon annan.
Trots detta så vill jag tacka dig,
för utan dig så skulle jag inte veta hur stark jag faktiskt är.

Utan dig skulle jag inte behövt rannsaka mig själv
och inse att jag klarar allt jag vill.
Jag kan ta mig igenom allt.
Såren du gav mig läker aldrig,
men dem var med och formade den jag är idag.

Så tack för att jag genom din ondska
faktiskt kan växa och bli en bättre person.
Jag hoppas att du kommer få betala för vad du gjort,
men jag tänker inte ge dig nöjet att se mig gå under.

Missförstå mig inte,
jag hatar dig starkare än jag någonsin hatat något
och ja jag önskar att du vore död.
Men jag ler vid tanken på att även du kommer få ditt straff en dag,
fram till dess så får du leva med vad du har gjort.

/S.