fredag 27 april 2012

ett sista farväl

Tre minuter, exakt tre minuter tar det för dig att höra av dig.
Svaret är ja, ja jag har gått vidare. Du sårade mig och jag sårade dig, det finns inget kvar att hämta. Inget kvar att laga. Inget kvar att kämpa för. Det är över, för längesen.
Jag älskade dig, och du kommer alltid betyda något för mig, men du kommer aldrig vara mitt allt igen.  Klart att det finns dagar som jag tänker tillbaka på det vi hade, som jag saknar dig. Dagar som jag saknar oss. Men det betyder inte att det kan bli vi igen, det vi hade får vi aldrig tillbaka. Det kan göra ont när jag tänker på det, men det är bara naturligt. Det är klart att jag bryr mig, jag vill inte att varken du eller jag ska må dåligt. Men jag tror, jag vet, att vi mår bättre av att vara isär.

Så ta hand om dig, min vän.  


/S.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar