Du finns kvar, hur mycket jag än försöker radera dig.
Du letar dig in i varje liten por och vägrar släppa taget,
det är som om du tatuerat mitt hjärta.
Känslan av att älska och hata något samtidigt,
det är vad jag känner för dig; hatkärlek.
Du väcker något som ingen annan gjort, på gott och på ont.
Vill inte ha något med dig att göra, ändå sitter jag där varje jävla gång du ringer.
Insåg för längesen att du inte går att lita på,
att allt som kommer ur din mun är maskerat för att ingen ska förstå vad du egentligen vill. Du leker med mig och du njuter av det.
Du vet att jag är lika svag som då, även om jag försöker spela stark.
Jag hatar att du ser igenom mig, jag är så jävla naken i din närhet.
Du älskar makten, jag hatar att älska rädslan.
Du står med mitt pulserande hjärta i din hand och spelar oberörd,
jag hatar att älska dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar